9/11 -2013[Stressad hund]

Jag känner mig väldigt uppgiven över Disas stress med att åka bil.

Hon har aldrig älskat att åka bil, men hon har funnit sig i det.

 

Det som händer just nu är att Disa är så fullkommligt stressad att jag inte får kontakt med henne, hon spänner sig så hon skakar, flåsar och piper ibland skriker.
Jag har ingen bur eller nät i min bil, så när det blir för mycket enligt henne hoppar hon över sätet och sätter sig i baksätet och flåsar och piper.
Hon har varit sån en gång i sambons bil, men han har nät (mjukt transportnät) så hon kommer inte genom. Fast igår gjorde hon det.

 

När hon gör det säger jag åt henne att hoppa tillbaka, men hon är ju

 

helt okontaktbar så jag stannar bilen och ibland kan jag bara säga åt henne samtidigt som jag pekar, ibland får jag ta ut henne och sätta in henne på nytt.

 

 

En utav mina hundra tankar är att hon har ont, men hon visar ingenting hemma eller under promenader inte heller när jag klämmer och känner genom henne.

 

Det gör så ont i mig att hon ter sig på detta viset, för någonting är det, men jag förstår inte alls vad. Jag vill ju hjälpa henne.

 

 

Enligt lag måste man ha godkänd bur eller bälte på sin hund.
Du iom det få böter om du inte har det..
Så för hundens säkerhet skaffa en bur, gör den riktigt mysig med tuntäcke, filtar och gör den så positiv som möjligt för henne.

Ofta mår dem bättre i en bur. De behöver inte spänna sig i svängarna och ligger tryggt där bak. Tror faktiskt mycket av dina problem försvinner genom att du skaffar en ordentlig bur.

Hej,
Börja träna med att åka riktigt korta sträckor. Givetvis i bur, och om det saknas - i bilsele för hundar. Gör det så mysigt och ombonat som möjligt. Du kan också testa att använda Adaptil som finns att köpa på apoteket: http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/common/produktinformation.aspx?Varuid=224267

Att ha hund i bil utan bur eller bälte är inte lagligt, och en bur är alltid säkrare. Köp en bur och burträna hunden så att buren blir en bra och trygg och lugn plats. Sedan får den flytta in i bilen.

Min Billy var åksjuk som valp, vilket gjorde bilåkning till något mycket negativt och nu när han är 4 år är han fortfarande ängslig 50 % av gångerna han åker bil - men det har hela tiden blivit bättre. Att köra rakt fram i jämn hastighet är bästa grejen, tempoväxlingar och svängar i samhälle är mer ångestframkallande. Min lärdom är att det inte blir bättre av sig självt, du måste jobba med det.